Att inte vilja säga orden, känna efter, tänka tanken.
Att låtsas som om allt är "okey", gömma mig bakom lögner och ursäkter för att slippa ta tag i sakerna.
Hur länge ska man orka, hur många gånger ska man slå ner sig själv, misshandla både hjärta och hjärna, i hopp och tron om att det blir bättre?!

Jag vill hata dig, men jag älskar dig.
Jag avgudar dig, men jag vill inte vara beroende av dig.

Jag vill aldrig mer låta dina lögner och ditt svek såra eller skada mig som det nu gjort och gör,
Men tanken på att vara utan dig sliter mig sönder och samman på samma gång som jag vet att det egentligen är det bästa.
Det bästa nu.

Du vill att jag ska försöka,
Ge det tid,
Orka,

Men HUR FAN ska jag orka om du vänder mig ryggen, om och om igen.

Jag vill hata dig,
Men jag väljer att älska dig.