blev livet så jävla svårt?

Är vi vuxna, när blev vi vuxna, och VARFÖR????

Vuxna relationer, vuxna beslut, vuxen med ansvar. 

Vuxen....
Definition av vuxenlivet då?


Man ska kunna hantera situationer på ett vuxen och moget sätt, 
kunna lösa problem på ett ansvarigt och förståndigt sätt,
vara medvetna om att allting inte alltid kommer att gå våran väg, men att då göra det bästa av det.
Kunna tolerera att vi inte får allting vi pekar på, utan att vi får jobba för att få det vi vill ha.
 

Jag kan allvarligt säga att jag inte är en vuxen person i alla situationer, och det står jag för, ingen konstigt.

Jag vill ha mycket, och är inte alltid villig att jobba så hårt det krävs, för att få allting.
Resultat: Man ger upp, blir sur och grinig för man tycker att livet är orättvist.
Sällan inser man att det är ens eget fel. 

Jag vill att folk ska göra som jag vill, och att saker ska gå som jag vill, vill ofta få min vilja igenom.
Relativt ofta på hemmaplan blir försöken att komma dit genom tjat.
Resultat: Sura miner och förtvilvan, för att jag egentligen är för envis för mitt eget bästa.


MEN!



Jag hatar att vara vuxen,
jag hatar att vara vuxen runt andra människor,
jag hatar att andra inte klarar av att vara vuxna.