Måndag.
veckans första dag. Jobba. Gå upp. Barnen till dags. Slut på helgen.
Alla har vi våra förklaringar till vad måndag betyder för just oss.

För mig betyder måndag denna vecka sjukskrivning.
Kom till jobbet och skulle gå på kl 13,
men då jag 12:50 i princip kollapsar på golvet på toaletten, tyckte inte min platschef att jag skulle arbeta.
Frossa, tunnelseende, darrningar i kroppen som gör det omöjligt för mig att stå upp, illamåendet var ända upp i munnen.
Gråten satt i halsen, prestationsångest.
Det gick inte. Jag kunde verkligen inte arbeta.
Fick ringa gråtandes till daniel om att slänga in barnen i bilen och komma och hämta mig.
Blev liggande på golvet i personalrummet tills klockan blev kvart över 2.

Stannade till på Hummelstabaren på vägen hem efter att b.la Leo slagit Viggo på handen så Viggo var otröstlig. Kanonstart på min "vilovecka" som chefen ordinerade. Verkligen...
Blev lite mat, min mage var nog jättetom. Hade liksom ingen känsel i den alls. Jättekonstigt..

Inser att min jacka blivit för stor, hänger över magen där den för kanske 4 månader sen var tom lite trång.
Jeansen är också väldigt hängiga bak. Dax för en tripp till sjulhuset för exakt vägning och titt på mina värden.
Kroppen strejkar emot mig nu, och jag börjar ha mina små aningar varför..

Panikångestattack?