Jaa, som jag trodde. Jag blev hemma med Buddah idag, som hämtades från dagis igår, lite slö och varm.
Feber, misstänkte jag. Nejnej, tycker fadern i familjen.

Tempern visade snabbt 38,7grader. Där fick du, sa jag.  Och ja, jag älskar att ha rätt.
Så, hemma, men INTE som anmäld "barnvårdare" denna gång,
Ta er i röven CSN, eftersom systemet bara får en att bli återbetalningsskyldig, trots dessa 4782 samtal med er som kostat mig ungefär 250:-
Jag älskar system som verkligen fungerar.


Så, dagen har jag och den nu feberfria lillemannen spenderat med att lämna Leo alldeles för sent till förskolan,
gick hem, spelat tvspel som jag är värdelös på, vuxenpoäng noll. Viggo är bättre på rallyspelet än jag, men jag skäms inte för det. Skyller på Daniel som får grabbarna intresserade. :)

Rätt snabbt lessnade vi båda och tryckte in "Alvin" i DVD:n, funkar alltid, och jag fick resa mig ur soffan för att plocka fram mat till middagen och slänga i en maskin tvätt.
Filmen slut, läsa 2 böcker, mamma och Viggo somnar tätt kramandes i sängen, vaknar av telefonen som ringer, somnar om, HUNGRIG,
slingrar mig ur Viggo´S famn och fixar lunch.  
Rester av en korsstroganoff med en grönsallad av bladspenat och ruccola,
toppad med mängder krämig fetaost och rostade cashewnötter Kan omöjligt sitta fel. :)

En lunch och en latte senare vaknar Buddah och vill kramas och ha fika. Även han får smaka på mammas hemmagjorda yoghurt med kesella och färska bär, dock blev han inte så nöjd. "Syyyyyyyr" säger han bara. :)

Fick precis bevis på att man är välsignad med att ha fantastiska vänner som verkligen ställer upp när det behövs.
Emma erbjöd sig hämta Leo på dagis för att ja skulle slippa kränga på Viggo kläder och gå til dagis, underbara underbarar DU!   ♥

Nu hörs det ledsna rop från sovrummet,
later!  :)