Måste bara skriva att jag är så sjukligt imponerad av en viss Mia,
du lilla märkliga "Malung-ska" (?) människa,
som dricker trocadero till pastasallad och tecknar knasiga ord, (ngt i stil med långa blåjeans) ;), lånade teckenböcker på biblioteket som typ 4åring, och gör allting med ett leende.

Du flyttade hit, utan någon säkerhet utom en kärlek.
Du har skaffat dig jobb, vänner, nyligen en egen lägenhet (eller ja, sambo-boende iaf ) och nu ska du börja studera i storstan till tolk. Hur coolt är inte det?

Ville väl kort och gott säga att när som helst du känner dig ensam, så finns vi här.
Din nya lilla familj av vänner who adores you! 
(som anyday lånar ut en soffa om det behövs) ;)

Du är underlig, men underbar! :)