Nu var det väl ändå dags att ta sig i kragen :)
Jo men visst, fucking jävla 8:e November fann jag äntligen tiden att sätta mig vid datorn och lyckas printa ner några rader, i det som allt för länge varit tomt på uppdateringar.
I det stora hela kan jag resumera dom senaste månaderna som i att det känns som
en stor sten lyfts från mina axlar.
Skola, jobb, fantastiska vänner, en stöttande familj och en framtidslängtan gör allt så mycket enklare,
och främst mina relationer med tjejerna känns som en avgörande del i mitt välmående.
Jag har kommit rakt in där jag vill vara,
lika oväntat som ett magplask blev man helt plötsligt sådär jävla vuxen som vi så länge längtat efter att bli,
anställning på jobb som ger möjligheter till en normal tillvaro,
en stabil grund att stå på, som vi nu äntligen nått.
The big one är väl ändå,
att Daniel och jag har tagit det enorma steget in i vuxenlivet och köpt oss ett litet (alldeles lagom stort) hus.
Vi är precis där vi vill vara, där vi hör hemma.
2/1- 2012 
♥
Nu har det gått över en måååååååånad
sedan jag senast knappade in inloggen här på bloggen,.
Why?
För att jag är helt sjukt bussy, eller bara så jävla tråkig person så det finns knappast ngt som skulle vara läsvärt i era ögon. ;)
Nej men orsaken är att det är berg-och-dalbana med både känslor och hoppat mellan jobb och försöka vara hemma och samtidigt hitta ett sätt för mig att landa på fötterna igen efter en turbulent sommar.
Det tar energi och kraft och uppmärksamhet från mig, så jag hinner väl inte koppla att ja ska hinna spara saker at skriva om. Fullt upp, kort sagt.
Hoppas det snart finns lite ork över att printa in ett ord här och där, ibland.
nu kom solen!
Sen blir det häng med mina tjejer, åh som jag längtat!!
♥
Vem, sa något om semester?
Iofs obetald, eftersom jobbet är ett sommarvik, men ändå, jag är LEDIG!
Sedan dess då, gjort typ ingenting, men ändå varit sysselsatt most of the time.
Spenderade första dagen med att sitta uppe hos pappa, och det detta kom den sjävklara utskällningen mot personalen, och jag blir bara så jävla trött.
Jag SKÄMS över att själv jobba med det här, för det är så jävla många som missköter sig.
Vart FAN är arbetsmoralen, vart är stoltheten över att arbeta med och för människor?
Det här är inte över än, var så jävla säkra.... :(
Resten av tiden, mest varit med grabbarna, försökt planera resten av den lediga tiden,
kommer åka till Karlstad nu frpn Torsdag till Måndag, träffa mina pumor lite på söndag, åka båt och bara ha de så jädra gött. Fyfan, ja längtar bort!
Nu då, betala räkningarna och sen gå ner till grabbarna på parken och få sig lite sol på benen,.
Imorgon blir det en sväng på All, but NO singing, fr jag är FORTFARANDE hes efter idag 17 (!!!!) dagar som "förkyld,. Well thank you, det som lägligt.. :)
Hopplösa dagar till nytto?
Hittills besudlas allt av det här förbannade jävla pissiga röksuget,
som jag febrilt kämpar för att bli av med.
Just nu klev jag in på dygn nummer 5 som HELT rökfri.
Det är däremot värt att hänga i granen, för såhär länge har jag inte varit sen Sundsvall brann.
Kommit på att det fungerar när jag håller mig sysselsatt, därav att jag fortfarande är vaken och siter här.
Sysselsätter jag mig tänker jag inte på att jag är röksugen, går jag ocg lägger mig kommer ångesten över att jag vet att jag har cigg ute jag kan ta om det krisar.
Men NEJ, dina rökande dagar är förbi, du kommer ALDRIG mer att röka på heltid på vanliga dagar,
KAAAAANSKE någopn festcig, men that´s it!
Jag ska ju för fan få nya tuttar snart, till hösten ju.
Suttit och resonerat med mig själv och min vilja att gå ner i vikt också,
vad är det grundat på egentligen.
Kommer bli många resonemang ang det, de kan ja lova.
Nedräkning inför kommande semster som börjar på Fredag kl 14:01, kommer bli så skönt!
Tid att bli frisk från den här förbannade förkylningen, hinna vara med vänner 8plugga klart?)
Aja, can't wait!
Om du var hos mig nu,.
Jag vet, så väl,.
att det hela var så fel,
men längtan gav oss själ..
♥
Sluttampen
SJUKT varmt, och här sitter man och dricker varmt kaffe.
Sprang förbi Emma-love en sväng efter dagislämningen, men ska strax dra mig till biblan och förhoppningsvis (ta i trä) hitta dom resterande 2 böckerna till mina sista kurser, sen är jag KLAR!
Har till vecka 29 på mig, men känner att jag ville vara helt klar när jag går på semester vecka 27, så det gäller att snabba på om den drömmen ska bli verklighet,.
Nu ska ja ta en sista rök med emma innan ja drar,
and babe, I love you!
Regelbunden?
Bara att inse, jag kommer ALDRIG kunna livnära mig på bloggen, herrejisses, som om det vore det viktigaset här i livet? Komma ihåg att blogga = lika viktigt som att andas och sova?
Jag vet att vissa väljer hellre bloggen framför städning, laga middag, sova.
Det syns på antalet upåpdateringar per dygn, men hur i helskotta kan ni ha så mycket att skriva om,
det kommer alltid att vara ett mysteroium för mig, kanske helt enkelt beror på att mitt liv är för tråkigt.
Word!
Spännande nyheter för dagen kanske kan vara att Leo nu tappat sin andra tand, och kommer vara tandlös innan
skolstarten i Augusti om det skall fortsätta i den här takten.
2 tänder ute på 2 veckor, och snacka om att det ser dumt ut, med 1 gigantiskt hål i munnen.
Men nu är dom lösa tänderna iaf ute, så kanske han kan börtja äta normalt. :)
Midsommar är förbi, och det med rasande fart!
Var en relativt lugn och stilla kväll med familjen i sällskap,
grillade mat och åt SJUKT mycket potatissallad så min mage nsåg ut som en gravidmage á 38veckor.
Så, med magkramp, noll ork efter en tidig jobbdag, och en "jag-vill-inte-gå-hem"-talande make
åkte jag hem själv med gossarna runt 00:30.
Hade en awesome Lördag, lugn på dagen och pizzamiddag med film och syster-svåger-sällskap på kvällen,
ska minsann äta upp resterna av godiset ikväll innan gymmet kallar. ;)
Och sen då,
en jobbvecka kallar, fast en efterlängtad Onsdag är planerad i underbara vänners sällskap.
Synd att alla inte kunde medverka, hade varit ytterligare lite roligt,
men så är det ju när man arbetar och sliter.
Middag, eller bara lite småsnacks?
Spel, och slutligen RockKaraoke på All in, kommer bli
HELT MAXAT!
Ah, kommer nog kännas som en kort vecka,
Jobb Mån, Tis,
ledig Ons och Tors,
jobb Fre, Lör, Sön.
Okey, kanske inte så kort trots allt. :)
Och underbara Theeeeessan,
som kommer med prins Theo och leker med oss på gården och förgyller våra dagar.
♥
Oj vad synd det är om dig då..
och det är så fint, dom är så fina tillsammans, dom små turturduvorna,.
Jag drog till med en liten peek, och sa "jaa, till och med dom",
varad svaret blev "oj vad synd det är om dig då"
Jaha, va de det ja sa?
Men ja, det verkar minsann bli gammal nucka för mig, men "so far so good", right?
Myggbiten, golfare, VIKING LINE och flickorna..
När man erkänner att man hade roligare på VIKING LINE än man har på Joar,
är det tecken på att när man fyllde 25 blev man verkigen en kärring? ;)
- Hej, Hanna, artist.
Desperata fruar och äckelhetskänslor...
Som Alltid lär jag mig nytt varje dag,
jag blir mer och mer säker på mitt yrkesval och min skolgångs inriktning,
och idag har jag skrattat mer än på flera veckor.
Har inte känt mig så glad och lycklig sen jag vet inte när, speciellt inte för en sådan vardaglig sak som idag.
Jag har helt enkelt känt mig fullständigt hemma, bekväm, och uppskattad.
Den känslan borde man känna oftare, man förtjänar att få känna så varje dag,
Knäppt att man blir ledsen och besviken för att man tillåter sig att känna lycka, för att man är ovan att känna så.
Kan jag bli lycklig och glad för små, vardagliga saker?
Tror det är mkt för helheten i mitt liv nu är i det fullaste kaos någonsin.
Skolan är snart över,
har ett sommarjobb som väntar på mig och jobberbjudanden som gör mig förvirrad.
Sommarjobb, eller fast tjänst?
Finns INGET enkelt val, tro mig, ni har ingen aning...
Blir frustrerad på mig själv, var jag tvungen att söka en tjänst jag i princip viste att dom skulle erbjuda mig,
jag jag egentligen vill ha mest av allt, men som jag vet att jag inte bordr ta?
Det äcklar mig at jag har sådan sjuk beslutångest för det mesta,
speciellt när det komnmer till arbetsliv och beslut.
Och som frosting på kakan är jag bara så jävla trött på mig själv,
för HUR JÄVLA SVÅRT KAN DET VA ? ?
And now it's on, again....
Internet och övrig icke-verbal kommunikation strular till det?
Mjo, lite så är det.
Jag röstar i framtiden "NEJ!" till atta ta diskussioner, beslutstaganden och övriga viktigheter via facebook, sms eller sånt skit.
Senast på tapeten formulerade jag ett sms (i mitt tycke) kanske kort, men konsist.
Uppfattades fel, blev en situation som nu är kaosartad,
det känns relativt hopplöst just nu,
och jag har mått piss och tycker det är SKITTRÅKIGT.
I försök att "förklara" hur tanken var,
tas den inte emot, utan avfärdas.
Hade den här situationen uppstått om man hade pratat IRL, istället?
Kanske, kanske inte.
Saker kom fram som jag önskar man vänner sinsemellan ska kunna säga ändå, utan vidare upprörda känslor.
Det är ju så livet är!
Tycker man att någon agerar fel, säger man det, och personen i fråga kan lära sig något av det,
och växa som människa.
Lära sig av sina misstag är ju det bästa man kan göra.
Jag hoppas det blir mer sådant i framtiden,
om problem uppstår.
Jag ska också bli bättre på att "säga ifrån", för det gör man för sällan.
But now, It just sucks..
Scandal beauties
Vad är det för hysteri kring alla dessa "scandal beauties"?
Tvprogram efter tvprogram, uppmärksamhet i alla former, med storbloggerskor, reklampelare,
ja all form av meria är som galna kring dessa otroliga tjejer, dessa ouppnåeliga ideal, dockliknande varelser,
som lever på sina utseenden.
Hörde ett rykte att tjejer tjänar 10.000 per dag för att umgås med mänm
vara ett "pretty face" för dom att kolla på.
Det är sjukt att vi lever i en värld där det fungerar att tjäna pengar såhär :)
Hur får dom det att fungera?
Tjejer från Enköping gör samma sak, och jag kan på en gång räkna upp ett flertal
som spenderar sin mesta tid utomlands tillsammans
med (vad jag fattatvdet som) värdefulla personer inom
olika branscher,
fotografer, sheiker och ja gud vet vad.
Men HUR skaffar man sig det här livet?
Vackra är många av dom, det ska ingen ta ifrån dom,
men NÄR blev det allmänt känt att man ska se ut på ett visst sätt,
ha bröst större än 450ml, helst vara platinablond och skinny-ass-bitch-smal?
Är vi "vanliga" besatta av dom, trots att vi inte vill erkänna?
Spec. män,
Ni älskar det som är mest fake, och det gäller kanske inte alla,
men många av er avgudar dessa tillgjorda ansikten, bröst och supersmala kroppar.
Resten av oss då?
Vi dom INTE blev födda så,
eller som väljer att inte se ut så.
Kommer det i framtiden duga att vara normal?
Första tjejen är ju SÅ vacker,
men va i helskotta är det för fel på lilla "kissie"?
Ätstörningarna är ju ett faktum,
men tycker man inte det är dags att sluta göra brösten
större när dom är större än sitt eget huvud?
Avundsjuka vs. avtändande.
Knasigt.
Ja, jag ska inte förneka,
jag vill också ha en perfekt kropp,
född med smala höfter, liten rumpa och små fötter likt ett barn i mellanstadiet.
Men ICKE,
thank you, fantastiska gener.
Sooooova!
Gud så trött man kan vara, efter att ja gjort nästintill ingenting på hela dagen.
Gårdagen tog kål på mig, totalt!
Lunch och fika hos pappa, lite utelek och grillmiddag i solsken gjorde verkligen sitt, och jag somnade framför värdelösa eurovision strax efter halv10 ;)
Lämnat in min trasiga telefon, köpt en cykel till Leo, varit på ett rörigt Jula, ätit och fått ångest på donken,
och ja, vad mer? Ingenting!
Varför är jag då STÄNDIGT trött?
Eloge till min fina sambo, som lät mig sova till kvart över 10 imorse.
Han som känner mig bästast ♥
Fokus, sa jag!
Full fokus på praktik, full fokus på skola.
Fokus på mig?
Näääej, fick rätt klara besked på att det inte finns spec. mycket över av den varan.
Skärpning?
Så dags att tänka på det NU?
Men skiiiiiiiit i det nu, full fokus fram, och det kan bara bli bättre nu. :)
